Varje gång som hon ska göra något som hon inte gillar, som att bada och hälsa på hos veterinären ...osv,
då protesterar hon på sitt sätt. Plötsligt, bara så där, blir hon lika tung som ett cementblock och hon väger, plötsligt och garanterat ett ton och blir näst intill omöjlig att rubba, plus att det verkar som om hon "håller andan" tills det hela är över. Inga godisbitar accepterar hon, innan hon är färdig badad.Passivt motstånd, är vad hon bjuder, det ordet har genom Nadia fått ett "ansikte"
När jag så, säger till henne att : "Snart är du klar" då vet hon och börjar slappna av och kan börja "andas igen."
Happy,( med flera) följde Nadias badande med stort intresse, precis varendaste liten detalj skulle han nogsamt kolla upp.
För Happy .... han hade nämligen, precis badat klart,så han behövde inte undra, om det eventuellt skulle kunna vara han själv som stod på badtur. När han badade, stod han i början helt stilla och undrande, sen, efter några korta minuter, när han både hunnit känna efter och tänka klart några tankar, så kom han på, att det nog ändå var riktigt mysigt att bli både badad och ompysslad..
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar