Happy ...vilken underbar kille ...

Vi, hela flocken, visar Happy på alla våra favoritställen ... ett i taget förstås. Han njuter av våra skogsturer, det märks tydligt. Charlie hon har bestämt sig för att vara behjälplig med att uppfostra Happy och hon talar noga om för honom vad  som är ok och inte ok. Hon har också på ett bestämt och tydligt sätt visat honom, var hon minsann har sin matplats och i vilket rum hon minsann sover i. Så har hon gjort med varenda ny musketör. Rona, hon som anpassar leken efter varje musketörs personlighet och lek stil, har sprungit ikapp med Happy och så klart att hon var snabbast. Happy fick ta i allt vad han kunde, men Rona fintade bort honom hur enkelt som helst. Efteråt var Happy helt slut, men roligt hade dom. Nadia, hon har en märklig dragningskraft på de allra flesta hanhundar, Happy är inget undantag, men nu har hon skaffat sig "skinn på näsan" och fräser därför till åt honom om/när han inte respekterar hennes tydliga "lägg av"  Ladushka, hon tar det lilla lugna innan hon "släpper någon ny hund inpå livet" Damen har nämligen en hel del integritet minsann, men, jag är helt övertygad om att just dessa två kommer att bli bästa kompisar, de är lika varandra på ett sätt. Lyhörda, smarta, goa, snälla ...
Alldeles nyss, kom Happy och jag in efter en kvällstur i den mörka skogen, han börjar förstå det här med att gå i koppel, men ännu är det ingen brådska, först måste han få sniffa på alla härliga dofter, för kanske har det inte funnits samma sniffmöjligheterna i, från det hund hem som han kommer ifrån. Men i jourhemmet, hos Sophie, där han bodde i ca 3-4 veckor, innan han kom hem till oss, där har han garanterat, fått sniffa och springa och  fritt uttrycka sin livsglädje.
Happy är en underbar bekantskap, helt rumsren på en gång. Det kommer att bli toppen roligt att börja jobba med honom, för han har resurser den grabben och är så lättlärd.
Nu kallar "alla kastruller" på mitt engagemang. Ha det världsbäst alla världsmedborgare

Vi, sonen och jag, har varit hos fantastiska Sophie och hennes härliga familj ....och hämtat hem .. HAPPY

Får jag lov att presentera...Herr HAPPY, och en happy  Happy, det är precis vad han är. Och trots att han varit med om en del förändringar i sitt liv och trots att han levt ett tufft liv tidigare, verkar han vara en i grunden trygg hund kille
Han har sovit i en biabädd nedanför min säng och sovit gott hela natten, inte ett endaste knyst har jag hört.. Märkte ett tag att han längtade efter Sophie och hennes familj och bästisen Allie, "så då tog vi ett litet snack" Happy och jag, då gick det lite bättre :)
I morse tog jag med mig Happy och halva musketörgänget ut på en skogstur, sen när husse vaknat, gick vi ut en gång till med hela flocken. Det är det allra bästa sättet att introducera en ny flockmedlem och det gick hur bra som helst, men,. Ladushka, hon är en dam med integritet, så hon kommer säkert att "tala om för honom var skåpet ska stå" För Happy är inte försynt av sig precis, utan mycket nyfiken, så han vill lukta och pussa alla musketörer, för att försöka ta reda på vilka dom är, vilken damen med integritet inte är så road av.
På bilden har Happy hittat en socka med en pip boll i, det tyckte han var en högst märklig tingest, för så fort han tog tag i strumpan pep den, högt, men finurlig som han är, listade han ut, att om han tog tag i strumpskaftet, då hände inget, strumpan var alldeles tyst, intet det minsta lilla pip hördes.
Nu ska vi alla gå och ta en liten behövlig siesta.
Tack Sophie och din familj, för att ni öppnat era hjärtan och ert hem för ett oändligt antal hemlösa hundar genom åren, medan de väntar/väntat på ett alldeles eget hem och ett särskilt varmt tack för att  ni tagit så väl hand om Happy. Ni gör skillnad.... stor skillnad

just nu, i dessa härliga hösttider, tror jag, nästan, att vi bosätter oss i skogen

Alberto ser livet som ett barn ... han ser inte sin flock, så då kan flocken inte se honom.. tror han.... jättenöjd över sitt gömställe.

Vill nästan inte gå hem, vill stanna länge, länge ute i den varma höstgodoftande skogen och gänget håller helt med ..

vi vill bara njuta av tystnaden, färgerna så länge höstvärmen stannar kvar, allt annat, som städ, tvätt osv försvinner inte, utan de är kvar, men se det är inte höstvärmen och höstfärgerna

sök är bland det roligaste och mest spännande som finns, anser musketörgänget, att verkligen få använda luktsinnet till max, det är livet på en pinne det.

Nadia är inte precis den snabbaste sökaren, men det vinner hon ändå på i längden, för de supersnabba, de missar många gobitar i farten och då är Nadia där

Nika, hon kan hon, hennes luktsinnet är på topp och otroligt snabb är hon i sin" långsamhet". .Människor som träffar henne för första gången, tror ofta att hon är långsam och lite klumpig, men då har de inte sett henne "in action" Hon far fram i skogen som en blixt, så smidig och så snabb.
Fortfarande, släpper vi inte Ladushka och Nika lösa samtidigt, Då sticker de längre sträckor, men var för sig håller de koll på flocken och kommer direkt då vi kallar

En starkt focuserande Florina. Hon stirrade ut leverbiten en stund, som för att förvissa sig om att den stannat kvar, för att sen "gå till attack"